Then swenska kyrkeordningen. [Kyrkoordningen 1571 samt Confessio fidei 1593.]

Stockholm, Amund Laurentzson, 1571. 4:o. (11),+ (blank),+ 94 blad. Med träsnittsvignett på s. 14. Breda marginaler. Småfläckar och bruntonade sidor. Gammal papperslagning på titelbladet över bortskrapad namnteckning. Svenska bläckanteckningar på blad 47 (daterade 1649), blad 54 med understrykning, samt på blad 69-71. Sammanbunden med:Confessio fidei. Thet är: Then christeligha troos bekännelse, hwilka Gudz försambling, uthi Sweriges rijke almänneligha trodt och bekänt hafwer, ifrå thet evangelii sanning, uthi konung Gustafs, höghlofligh ihughkommelse, regementz tijdh, uthur thet påweska mörkret, igenom Gudz nådh, åter kom i liuset igen och sedhan anno etc. 72 under saligh konung Jahans regering, i Upsala almänne prestemöte på nytt bekräftighat. Men nu yterlighare i thetta åhr etc. 93 uthi thet christeligha och frija concilio thärsammestädz hållet, af alle rijkesens ständer, medh underskrifning och insighel wardt stadfäst och confirmerat, allom christroghnom och wårom efterkommandom til throghna underwijsning, helsosamma kyrkio och oryggelighit testament. Stockholm, Andrea Gutterwitz, 1593-94. 4:o. A4-O4, P5, (blank), Q4-X4. Titel tryckt i rött och svart. Kolofon med träsnitt. Bläckplump blad P2, gamla bläckanteckningar på X2 verso. Fint renoverat nära samtida blindpressat skinnband, med rygg och pärmar uppklistrade på nytt skinn, ryggen med upphöjda bind, pärmarna med dubbla rader av rullstämplar och med blomstergirlang i mittfälten (originalbandet eventuellt Nils Oloffson). Bevarade försättspapper, uppfodrade i innermarginal. Lång rad av äldre finska provenienser på titelbladet: Martinus Johannes Forsius ägarnamnteckning, daterad 1640, en lång gåvoinskrift från honom till rektorn vid Åbo skola Samuel Hartman 1643, med Abraham Thauvonius namn- och anteckning daterad 1653 och slutligen Samuel Jusleens namnteckning. Därfter ur Per Erik Bergfalks bibliotek, med hans namnteckning på frampärmens insida, liksom Victor von Stedingks exlibris samt dennes blyertsnoteringar. Med bokhandelsetikett från Lengertz antikvariat Eftr. Collijn II, s. 293ff. resp. III, s. 169ff. Titelbladet till Confessio fidei i den äldre varianten (variant 1) som inte nämner hertig Carl.Intressant i Finland under 1600-talet cirkulerat exemplar av Laurentius Petris viktiga kyrkoordning från år 1571 tillsammans med första upplagan av Confessio fidei 1593. Den äldsta kända ägaren Martinus Johannes Forsius (1605-74) var kaplan i Sjundeå kyrkby i Finland och han gav boken 1643 till dåvarande rektorn vid Åbo skola Samuel Georgii Hartman Helsingfors-Nyland nation (1606-53), från 1646 professor i vältalighet. Därefter har vi Abraham Thauvonius (1622-79) som från 1643 var professor i Åbo och från 1672 biskop i Viborg. Anteckningarna i kyrkoordningen är sannolikt av Martinus Johannes Forsius. Vid något tillfälle kommer boken till Sverige, eventuellt med Samuel Jusleen (1734-1809) som, född i Finland, flyttade till Sverige och blev lektor vid Skara läroverk. Per Erik Bergfalk (1798-1890) var professor i Uppsala och hans böcker såldes på auktion där 1890. Det är sannolikt von Stedingk som låtit renovera bandet och som med blyerts gissat att den ursprungliga bokbindare varit Nils Oloffsson (jmf. Hedberg Stockholms bokbindare I s. 31 samt plansch 16 och 17).Kyrkoordningen innehåller även den första svenska skolordningen. Confessio fidei innehåller besluten som fattades vid Uppsala möte 1593 tillsammans med den då åter antagna Augsburgiska bekännelsen. Samtliga deltagare vid besluten räknas upp. Delaktig vid tryckningen av handlingarna var Johannes Bureus, som även gjorde träsnittet till kolofonen föreställande Gud Fader på sista sidan och som är signerad ?ITB? Nya upplagor följde 1663, 1675 och 1693.